Vad var det nu igen?

Sommar. I Skriperydstrakten, en bra bit från huset där vi tvagade oss med vatten från spann, fanns i den surrande skogen ett vattenfyllt hål. Fem meter på diagonalen. Kolsvart bråddjupt. Runtom dess yta stod en plym av allsköns skogsblom och vippigt gräs. Likt ögonfransar runt ett bottenlöst öga som vilande betraktade den klarblå himmeln. Eller var det ett gapande svalg till bredden toppat av nedkylt prat, insamlat från tidernas begynnelse? Någon i sällskapet välkomnade kontrasten mellan den kupétorra Saaben och det iskalla blöta...och hoppade i. Kanske var urtidsvaken ett spår av ett utomjordiskt besök? Ett avtryck från ett UFO:s landnings- och startmotorer? DÅ. Besättningen uppenbarade sig vid uppskjutsplatsen - flera små kopparfärgade som stod och vinkade. Stilla, men distinkt. Jag häpnade. De tycktes klara för avfärd, iklädda rymddräkter. Eller hade de nyss landat och var här för närkontakt och meningsutbyte om Sanningen? Ivrigt gjorde jag sällskapet uppmärksamma på de små kosmonauterna. I samma stund som de dök ned i genom den svarta spegeln, skrattade vännerna och upplyste mig om att det huserade signalkräftor i pölen. Hm, men vem vet tänkte jag..?

Försöker påminna mig om vad det nu var som det handlar om...

Blogg. Skriver sig genom ett intresse. För självet och den andre. Orden avslöjar inga nya sanningar utan kastar istället solkatter i ögonen på läsaren. Den motljussiluett som emellanåt kan skönjas tror jag trots allt är meningsfullheten. Meningsfullheten kring varat. Skrivandet är själva leken med meningsfullheten, lika väl som en skapelseakt av det meningsbildande; den världsbildsskapande handlingen. Därav intresset för texten...och bilden.

  • ISSA ISSA » Jag - emballage:  ”Hej ! Jag har emballage får din konst . JAG -EMBALLAGE. / ISSA”

  • Marie vR » Påminner mig:  ”Jag älskar dina underfundiga, tänkvärda, mångfascetterade, naiva bilder!”

-

-