fotografi

Fotografiet har följt med sedan studietiden, men först sedan 2016 har fotografiet som uttrycksplattform tagit plats och sysselsatt mig på djupet parallellt med måleri, grafik och teckning.

Det fotografiska arbetet på temat "Thinking of Europe" exponerades på Projektrum Hjärne i Helsingborg årsskiftet 16/17. Under våren 2017 antogs mitt fotografi till Landskrona fotofestivals jurybedömda utställning (Open call) med rubriken "You and Me". Bland 357 fotografer från hela världen och 1235 bilder, antogs 40 fotografer och 40 fotografier. I Helsingborgs Dagblads "Vår Salong" 2017 valde konstnären och curatorn Dana Sederowsky ut ett av mina fotografier - "tummen" (fingeravtrycket, gränsen, det som skiljer och förenar).

Jag arbetar med en brother DCP-135C. Jag utforskar det "rumslösa" i såväl mörker som ljus. De bilder som framträder gestaltar tanke- och känslostämningar i det inre rummet, framför att gestalta objekt eller fysiska tillstånd. I en fotografisk teknik där skärpedjupet är fast och minimalt, tillsammans med en "slutare" som rör sig över bildrummet i en hastighet av 6,2 sekunder per bild, uppstår en särskild miljö. Att även "bländaren" är fast och "okänd" skapar ytterligare laddning och kräver fingertoppskänsla i den skapande processen.

I detta nu är mitt fotografiska fokus projektet "Inner Room". Musikern Karl Boman skapar ljudmiljöer till bilderna från det inre rummet. 

måleri

Måleriet är något särskilt. Jag väljer att använda mig av en färgskala som konsthistoriskt prövats tämligen lite samt att jag valt att förlägga merparten av mina scener till hemmet och det närmast vardagliga. Det fnns flera skäl till det. Initialt handlade det om att jag tröttnade på "den manliga" färgpalettens begränsningar och befästa berättartradition och narrativ utanför hemmets väggar. Frågan som uppstod var; "vad kan ta form om jag väljer lågstatusfärger och skapar utifrån mina erfarenheter som pappa, make och familjemedlem?". Det som visade sig var att en bildvärld utan egentliga begränsningar stod och väntade. 

Återkommande tros det att det är en kvinna som målat mina tavlor. Återkommande undras det över uttryckets seriositet. Det vittnar om att jag är på rätt kurs. 

Återkommande finns det människor som blir ohejdat förtjusta och som njuter av mitt uttryck. Det vittnar om att jag är på rätt kurs. 

Mitt måleri handlar om viktiga och allvarliga ting.  Det kan vara detaljer eller skeenden i en relation eller mellan människor. Det kan också vara betraktelser över ett tillstånd eller en känsla. Ibland är det ett anlagt metaperspektiv på kärlek, religion, politik eller livets förutsättningar och mening. 

I denna del av mitt skapande är jag lika delar filosof och målande konstnär.