2015 > 04

I ett badrum där jaget tar form
I en park där drömmar dröjer kvar
...
Sänker ned mina händer genom vattenytan.
Lyssnar på vattnets rörelse.

Läs hela inlägget »

Flertalet målningar sticker iväg.
Fisken jag fångat och lagt på tallriken,
är nu i sjön igen och jag låter den löpa.
Nyfiken på vart den vill.
I dess riktning anar jag nya sanningar.
Målningar som var klara målas om.
Så har det alltid varit.
Inte för att de var dåliga.
Utan för att de lever.

Läs hela inlägget »

Varje element är sitt lilla liv. Sin kamp och tillblivelse. Någon försöker stå. En annan balansera. En tredje funderar på nästa drag. En fjärde söker vad som hände. En femte bär något skört. Ibland allt samtidigt. Tillsammans kan de bli en samverkande grupp gestalter. En familj kanske...eller ett samverkande jag.
Ett sammanhörande. Ett hemmagörande. Ett främmandegörande gemensamt livsprojekt.

Läs hela inlägget »

Så här mellan allt och inget, det som varit och skall komma, ägnar jag en tanke till min historia. Ritar en bild. I vissa fall har jag städat i hörnen. I andra fall har jag bara kastat en blick åt hörnets håll. I några fall har jag gått till botten, till mina utmarker och promenerat i fullständig tystnad. För erfarenheten. För att jag ville veta...känna...se...upptäcka och ge. Ytan på irrfärderna ger bärkraft efter djup och inte nödvändigt bredd. Eller var det tvärtom?
Det skapande står för sig självt. Det är min bunker och min trädgård, min stig och lekplats, min sköra mänsklighet och min tro på det gemensamma eviga, min tröst och skugga.
Det som i slutändan bär är tilltron till livet och den obändbara driften till kommunikation och upptäckt.
Idag är idag. Imorgon är imorgon.
 

Läs hela inlägget »

Fler variationer i posterväg på FACES

Läs hela inlägget »

2015 > 04

I ett badrum där jaget tar form
I en park där drömmar dröjer kvar
...
Sänker ned mina händer genom vattenytan.
Lyssnar på vattnets rörelse.

Läs hela inlägget »

Flertalet målningar sticker iväg.
Fisken jag fångat och lagt på tallriken,
är nu i sjön igen och jag låter den löpa.
Nyfiken på vart den vill.
I dess riktning anar jag nya sanningar.
Målningar som var klara målas om.
Så har det alltid varit.
Inte för att de var dåliga.
Utan för att de lever.

Läs hela inlägget »

Varje element är sitt lilla liv. Sin kamp och tillblivelse. Någon försöker stå. En annan balansera. En tredje funderar på nästa drag. En fjärde söker vad som hände. En femte bär något skört. Ibland allt samtidigt. Tillsammans kan de bli en samverkande grupp gestalter. En familj kanske...eller ett samverkande jag.
Ett sammanhörande. Ett hemmagörande. Ett främmandegörande gemensamt livsprojekt.

Läs hela inlägget »

Så här mellan allt och inget, det som varit och skall komma, ägnar jag en tanke till min historia. Ritar en bild. I vissa fall har jag städat i hörnen. I andra fall har jag bara kastat en blick åt hörnets håll. I några fall har jag gått till botten, till mina utmarker och promenerat i fullständig tystnad. För erfarenheten. För att jag ville veta...känna...se...upptäcka och ge. Ytan på irrfärderna ger bärkraft efter djup och inte nödvändigt bredd. Eller var det tvärtom?
Det skapande står för sig självt. Det är min bunker och min trädgård, min stig och lekplats, min sköra mänsklighet och min tro på det gemensamma eviga, min tröst och skugga.
Det som i slutändan bär är tilltron till livet och den obändbara driften till kommunikation och upptäckt.
Idag är idag. Imorgon är imorgon.
 

Läs hela inlägget »

Fler variationer i posterväg på FACES

Läs hela inlägget »

2015 > 04

I ett badrum där jaget tar form
I en park där drömmar dröjer kvar
...
Sänker ned mina händer genom vattenytan.
Lyssnar på vattnets rörelse.

Läs hela inlägget »

Flertalet målningar sticker iväg.
Fisken jag fångat och lagt på tallriken,
är nu i sjön igen och jag låter den löpa.
Nyfiken på vart den vill.
I dess riktning anar jag nya sanningar.
Målningar som var klara målas om.
Så har det alltid varit.
Inte för att de var dåliga.
Utan för att de lever.

Läs hela inlägget »

Varje element är sitt lilla liv. Sin kamp och tillblivelse. Någon försöker stå. En annan balansera. En tredje funderar på nästa drag. En fjärde söker vad som hände. En femte bär något skört. Ibland allt samtidigt. Tillsammans kan de bli en samverkande grupp gestalter. En familj kanske...eller ett samverkande jag.
Ett sammanhörande. Ett hemmagörande. Ett främmandegörande gemensamt livsprojekt.

Läs hela inlägget »

Så här mellan allt och inget, det som varit och skall komma, ägnar jag en tanke till min historia. Ritar en bild. I vissa fall har jag städat i hörnen. I andra fall har jag bara kastat en blick åt hörnets håll. I några fall har jag gått till botten, till mina utmarker och promenerat i fullständig tystnad. För erfarenheten. För att jag ville veta...känna...se...upptäcka och ge. Ytan på irrfärderna ger bärkraft efter djup och inte nödvändigt bredd. Eller var det tvärtom?
Det skapande står för sig självt. Det är min bunker och min trädgård, min stig och lekplats, min sköra mänsklighet och min tro på det gemensamma eviga, min tröst och skugga.
Det som i slutändan bär är tilltron till livet och den obändbara driften till kommunikation och upptäckt.
Idag är idag. Imorgon är imorgon.
 

Läs hela inlägget »

Fler variationer i posterväg på FACES

Läs hela inlägget »