2017 > 10

Medan målningar tar form i ateljén - en teckning. Frihandsteckningen med tuschen är ren rekreation.

Läs hela inlägget »

Staplat, lagrat, packat, ordnat.
Livets ordning.
Likt stapeldiagram och geologiskt prov från det egna bergets innandömen.
Så kan livet te sig.
Där från Början till Nu.

Läs hela inlägget »

En dag när inga idéer måste ta form passar det att teckna ett ansikte.

Läs hela inlägget »

Makode Linde säger att all konst är politisk. Visst är det så. Implicit eller explicit. I botten på varje verk finns en världsbild, en utopi eller ordning att förhålla sig till. Varje verk speglar och gör antingen motstånd eller medverkar till hegemonier och diskurser i samhällsrummet. Det kan handla om ett objekt, ett maner, ett budskap, ett motiv eller en färgskala. Inget var för sig. Alltid sammantaget, kombinerat i sin exponering, men ingen konstnär kan två sina händer från distinktionen som verket gör. Ett verk gör inte sig självt. Det kan komma till konstnären, men konstnären släpper ut det.

Läs hela inlägget »

Söker möjliga svar och lösningar.
Istället för att titta ut genom rutan betraktar jag det framstormande vägutsnittet genom golvet på fordonet.
Efterhand blir det många vägutsnitt jag färdats på.
Om jag samlar dem som en pläd - går det då att läsa skriptet?
Vilka bokstäver och meningar döljs på mittlinjernas horisontlinje?
En tankekonstruktion och bildmässig projektion som syftar till att söka holistiska perspektiv ur en tidigare oskådad synvinkel.
Ligger svaret i vägbanan?
Det är vägen som är målet...
Ligger då också själva meningen - svaret - skrivet längs med mittlinjernas streckning?

Läs hela inlägget »

Undersöker vidare jagets olika uttrycksmöjlighet med jagets tilldelade ansikte.

Läs hela inlägget »

En bild fortsätter att framträda. Sedan 2013 har ytan gett upphov till berättelsens bottnar. Ser ut som att något snart är infångat. Det kan komma att handla om de två föräldrarnas arbete i form av två element. Som värmer, som pustar, som vibrerar. Där under fönsterbrädan. På fönsterbrädan står barnformationer och blir till genom allehanda metamorfoser. Ett diffust regnträd, en tekittel med ett påtagligt handtag, en mugg med sugrör. Ett barn står helst närma föräldraraditorerna för att växa lite till.

Läs hela inlägget »

En tankeform formar sig och prövas.

Läs hela inlägget »

Familjens huskroppar, tätt tätt inpå varandra. På en vindpinad prärie. Växer, söker skydd i varandras närhet. I skugga, i lä. Lutar sig mot varandra och utgör en kåkstad - snickrad och hamrad på, byggd på spillved och ditblåst allehanda. Det eldas i de små (hus-)kropparna. Det som ryker och stiger upp delas och intas av de andra. Upp ur en skorsten - ned i en annan. En familj ryker ihop.

Läs hela inlägget »

2017 > 10

Medan målningar tar form i ateljén - en teckning. Frihandsteckningen med tuschen är ren rekreation.

Läs hela inlägget »

Staplat, lagrat, packat, ordnat.
Livets ordning.
Likt stapeldiagram och geologiskt prov från det egna bergets innandömen.
Så kan livet te sig.
Där från Början till Nu.

Läs hela inlägget »

En dag när inga idéer måste ta form passar det att teckna ett ansikte.

Läs hela inlägget »

Makode Linde säger att all konst är politisk. Visst är det så. Implicit eller explicit. I botten på varje verk finns en världsbild, en utopi eller ordning att förhålla sig till. Varje verk speglar och gör antingen motstånd eller medverkar till hegemonier och diskurser i samhällsrummet. Det kan handla om ett objekt, ett maner, ett budskap, ett motiv eller en färgskala. Inget var för sig. Alltid sammantaget, kombinerat i sin exponering, men ingen konstnär kan två sina händer från distinktionen som verket gör. Ett verk gör inte sig självt. Det kan komma till konstnären, men konstnären släpper ut det.

Läs hela inlägget »

Söker möjliga svar och lösningar.
Istället för att titta ut genom rutan betraktar jag det framstormande vägutsnittet genom golvet på fordonet.
Efterhand blir det många vägutsnitt jag färdats på.
Om jag samlar dem som en pläd - går det då att läsa skriptet?
Vilka bokstäver och meningar döljs på mittlinjernas horisontlinje?
En tankekonstruktion och bildmässig projektion som syftar till att söka holistiska perspektiv ur en tidigare oskådad synvinkel.
Ligger svaret i vägbanan?
Det är vägen som är målet...
Ligger då också själva meningen - svaret - skrivet längs med mittlinjernas streckning?

Läs hela inlägget »

Undersöker vidare jagets olika uttrycksmöjlighet med jagets tilldelade ansikte.

Läs hela inlägget »

En bild fortsätter att framträda. Sedan 2013 har ytan gett upphov till berättelsens bottnar. Ser ut som att något snart är infångat. Det kan komma att handla om de två föräldrarnas arbete i form av två element. Som värmer, som pustar, som vibrerar. Där under fönsterbrädan. På fönsterbrädan står barnformationer och blir till genom allehanda metamorfoser. Ett diffust regnträd, en tekittel med ett påtagligt handtag, en mugg med sugrör. Ett barn står helst närma föräldraraditorerna för att växa lite till.

Läs hela inlägget »

En tankeform formar sig och prövas.

Läs hela inlägget »

Familjens huskroppar, tätt tätt inpå varandra. På en vindpinad prärie. Växer, söker skydd i varandras närhet. I skugga, i lä. Lutar sig mot varandra och utgör en kåkstad - snickrad och hamrad på, byggd på spillved och ditblåst allehanda. Det eldas i de små (hus-)kropparna. Det som ryker och stiger upp delas och intas av de andra. Upp ur en skorsten - ned i en annan. En familj ryker ihop.

Läs hela inlägget »

2017 > 10

Medan målningar tar form i ateljén - en teckning. Frihandsteckningen med tuschen är ren rekreation.

Läs hela inlägget »

Staplat, lagrat, packat, ordnat.
Livets ordning.
Likt stapeldiagram och geologiskt prov från det egna bergets innandömen.
Så kan livet te sig.
Där från Början till Nu.

Läs hela inlägget »

En dag när inga idéer måste ta form passar det att teckna ett ansikte.

Läs hela inlägget »

Makode Linde säger att all konst är politisk. Visst är det så. Implicit eller explicit. I botten på varje verk finns en världsbild, en utopi eller ordning att förhålla sig till. Varje verk speglar och gör antingen motstånd eller medverkar till hegemonier och diskurser i samhällsrummet. Det kan handla om ett objekt, ett maner, ett budskap, ett motiv eller en färgskala. Inget var för sig. Alltid sammantaget, kombinerat i sin exponering, men ingen konstnär kan två sina händer från distinktionen som verket gör. Ett verk gör inte sig självt. Det kan komma till konstnären, men konstnären släpper ut det.

Läs hela inlägget »

Söker möjliga svar och lösningar.
Istället för att titta ut genom rutan betraktar jag det framstormande vägutsnittet genom golvet på fordonet.
Efterhand blir det många vägutsnitt jag färdats på.
Om jag samlar dem som en pläd - går det då att läsa skriptet?
Vilka bokstäver och meningar döljs på mittlinjernas horisontlinje?
En tankekonstruktion och bildmässig projektion som syftar till att söka holistiska perspektiv ur en tidigare oskådad synvinkel.
Ligger svaret i vägbanan?
Det är vägen som är målet...
Ligger då också själva meningen - svaret - skrivet längs med mittlinjernas streckning?

Läs hela inlägget »

Undersöker vidare jagets olika uttrycksmöjlighet med jagets tilldelade ansikte.

Läs hela inlägget »

En bild fortsätter att framträda. Sedan 2013 har ytan gett upphov till berättelsens bottnar. Ser ut som att något snart är infångat. Det kan komma att handla om de två föräldrarnas arbete i form av två element. Som värmer, som pustar, som vibrerar. Där under fönsterbrädan. På fönsterbrädan står barnformationer och blir till genom allehanda metamorfoser. Ett diffust regnträd, en tekittel med ett påtagligt handtag, en mugg med sugrör. Ett barn står helst närma föräldraraditorerna för att växa lite till.

Läs hela inlägget »

En tankeform formar sig och prövas.

Läs hela inlägget »

Familjens huskroppar, tätt tätt inpå varandra. På en vindpinad prärie. Växer, söker skydd i varandras närhet. I skugga, i lä. Lutar sig mot varandra och utgör en kåkstad - snickrad och hamrad på, byggd på spillved och ditblåst allehanda. Det eldas i de små (hus-)kropparna. Det som ryker och stiger upp delas och intas av de andra. Upp ur en skorsten - ned i en annan. En familj ryker ihop.

Läs hela inlägget »